Ett sjöfarande folk

Våra förfäder seglade till Bagdad, Kina och många andra länder. Än idag är svenskarna ett sjöfarande folk, även om vi för det mesta inte seglar lika långt som på 1000- och 1700-talet.

Båtlivet är en av de största folkrörelserna i vårt avlånga land. Det är kanske inte så konstigt, med tanke på att den svenska kusten är 270 mil lång. Räknar man in uddar, vikar och öar bli sträcken 800 mil. I den svenska skärgården finns mer än 60 000 öar. Det kanske inte är så konstigt att båtindustrin är stark i Sverige: det finns tio större båtfabriker i landet. . Men kanske har intresset för livet på sjön också historiska rötter.

Än idag är vikingar i många sammanhang symboler för Sverige, även om det inte alltid är i speciellt historiskt korrekta avbildningar. Till stor del beror detta på 1800-talets nationalromantik, där man i många länder letade efter historiska karaktärer som kunde symbolisera landets ärorika förflutna. Men att svenskarna har tagit vikingarna till sina hjärtan i så stor utsträckning beror troligen på att långskeppen var viktiga för vikingarna, och att många svenskar äger båtar som de också har en speciell relation till.

Det har skrivits åtskilligt om svenskarna och deras fritidsbåtar, och också gjorts flera filmer. Två av de mest kända är Lasse Åbergs SOS och Hasse å Tages Att angöra en brygga. Båtlivet är med andra ord fast förankrat i den svenska folksjälen, men exakt hur väl förankrat? Det finns det faktiskt siffror på.

Svenskt båtliv i siffror

Båtägandet i Sverige påminner om det i våra grannländer. Enligt statistik på båtsajten Maringuiden går det sju invånare på varje fritidsbåt i Sverige. I Norge och Finland är siffran densamma. I Danmark, däremot, går det 160 personer på varje fritidsbåt, vilket är tio gånger fler än i USA och mer än tre gånger så mycket som i Nederländerna. I Tyskland är siffran 185 personer per båt, i Japan 365 och i Belgien går det 1000 invånare på varje fritidsbåt.

Sammanlagt finns det mer än en miljon fritidsbåtar i Sverige. Fördelningen mellan olika båttyper ser ut ungefär så här:

• 35 % är små, öppna båtar med en motor på mindre än 10 hästkrafter.
• 20 % är öppna småbåtar utan motor, som ekor, roddbåtar, jollar och segelbåtar utan övernattningsmöjligheter.
• 20 % är båtar som det går att övernatta på.
• 1 % är båtar med en skrovlängd över 10 meter.
• Antalet fritidsbåtar i Sverige har fördubblats på 20 år.

I hela landet finns ungefär 1000 båtklubbar, som driver hälften av de 1500 småbåtshamnarna i landet. Förutom svenska båtar besöks hamnarna dessutom av 20 000 utländska fritidsbåtar.  Sammanlagt har båtklubbarna 250 000 medlemmar. Antalet svenskar som någon gång per år färdas med fritidsbåt är dock betydligt större än så: fem miljoner svenska färdas med fritidsbåt minst en gång per säsong. En övernattningsbar fritidsbåt används i regel 30 dygn per år, varav 17 dygn under semestern. De allra flesta som äger en båt av denna typ är medlemmar i en båklubb, och har båten liggande där.